5 tips för att plocka effektivare

Välj rätt lagerlayout

Vanligtvis utgår man från produkterna och dess storleker, vikt och egenskapar i kombination med volymerna för att välja förvaringsutrustning och hanteringsutrustning. Vanligt inom e-handel är tex hyllor för lagring och vagnar för plock. Större volymer vill vi kanske ha i pallställ och då behövs truckar. Det viktiga här är att välja förvaringsutrustning och hanteringsutrustning samtidigt. Fällan är att annars att vi tex väljer förvaringsutrustning som kräver dyra specialtruckar. Exemplena på där helhetstänket har missats är tyvärr många. 

Lagerlayouten är hur du möblerar ditt lager. Väldigt ofta får layoutanpassningar göras till lokalen vi redan har, men i de bästa av världar vill vi anpassa lokalen till flödet och layouten. Fördelen med helt optimal layout kan vi kanske unna oss vid nybyggnation. Det finns flera olika layoutprinciper för lager och den typen som ofta passar bäst är cirkulärt flöde.

I det cirkulära flödet placeras godsmottagning och utlastning på samma sida av lokalen. I anslutning till dessa ytor finns sortering och packning. Därefter lagerytorna lite längre in. Det cirkulära flödet möjliggör att högfrekventa produkter, artiklar som plockas ofta, kan få en kortare väg genom lagret. Lågfrekventa artiklar (long tail sortimentet) placeras längre in och tillåts därmed ha en längre väg genom lagret. Den cirkulära principen passar oavsett om vi har pallställ och/eller hyllor (många har en mix). 

Artikelplacering

Den berömda 80-20-regeln

Den berömda 80-20-reglen (Paretoprincipen) är ofta väldigt användbar. Den går ut på att 20% av orsakerna står för 80% av verkan. Tex 20% av kläderna vi äger har vi 80% av tiden eller 20% av kunderna står för 80% av försäljningen. I ett lager så kan vi ofta se att 20% av antalet artiklar plockas 80% av gångerna. Det exakta förhållande hittas sällan, men tex 30-70, 10-90 är inte ovanligt. 

Rent praktiskt så gör vi en analys av sortimentet och därefter delar vi in artiklarna i olika grupper vartefter hur många gånger de plockas. Ofta väljs tre grupper och därmed kallas det ABC-analys. Det går att göra relativt enkelt i Excel eller Numbers om du har en lista med dina artiklar och hur många gånger de har sålts (plockats). Kopplar vi ihop detta med layouten så ska alltså A-artiklar, de som plockas mest, placeras så de får den kortaste vägen genom lagret. B-artiklar som är mittemellan ska placeras i nästa zon och längst in ska C-artiklarna som plockas minst placeras. Detta kommer göra en stor skillnad och effekten blir tydligare ju större lager. Eftersom artiklar ofta inte säljer jämnt över året så kan en artikel periodvis vara en A-artikel och periodvis en B-artikel etc. Då ställs vi inför frågan om vi ska göra en lagerflytt eller låta den stå kvar. Gör en tidsstudie och få fram vad vinsten blir så kan du använda studien som riktmärke för andra artiklar.  

The golden stripe

Tänk dig att du står framför en lagerhylla och ska plocka produkter till en order. Snabbast och skönast är det att plocka från de hyllplan där du inte behöver böja dig ner eller sträcka dig upp för långt. De hyllplanen som känns bekväma att plocka ifrån är den sk the golden stripe. Här ska de absolut mest högfrekventa artiklarna ligga. Undantag kan vara om några artiklar är väldigt tunga och därmedbehöver ligga längst ner. Denna opitimala kan givetvis variera beroende på hur lång plockaren är men generellt så mellan 80-130 cm är optimalt.     

Plocka flera order per plockrunda

Vanligtvis när jag är ute på olika lager så ser jag mycket orderplock, dvs en order plockas från början till slut av samma person. Ofta skrivs en plocklista ut eller överförs till en handdator eller platta och därefter går personen och gör sina plock. Inom e-handel till konsument är det vanligtvis 1-2 produkter som ska plockas på ordern. Därefter går personen tillbaka till packstationen och packar eller skapar en ny plocklista och börjar om. Det intressanta är att när vi gör tidsstudier på plockning så är ofta förflyttningen i lagret den typ av aktivitet som tar allra längst tid. 

Om vi istället när vi plockar tar med oss två plocklistor så skulle vi på ungefär sammma antalet meter och minuter få med oss två orders produkter när vi kommer tillbaka. Detta kan vi då kalla sam, mängd- eller batchplock. Vi inser ganska snabbt vad som händer när vi plockar 10, 20 eller 50 order per plockrunda.Varje plockrunda på lagret blir väldigt mycket effektivare i och med att förflyttningen späs ut på flera order. Jag har sett exempel där 70-facks vagnar (1 fack motsvarar plats för en order) används vid konfektionsplock så gränsen i antalet order kan vara hög. Angående plocklistor så blir det ganska opraktiskt att skriva ut flera plocklistor för att bläddra i så lämpligtvis skrivs en plocklista ut som innehåller plock till flera order (ja, kräver kanske systemanpassning). Ska vi vara riktigt effektiva ska plocklistan dessutom vara sorterad i den ordning som vi passerar lagerplatserna på lagret. 

Var går gränsen? Egentligen handlar det om hur många produkter vi får med oss på den vagn eller pall som vi lägger plockade produkter på. Ginza kör tex med 35-fack vagnar till DVD och CD-skivor. Vi kan också slå i taket pga att vi plockar så många orderrader per plockrunda att vi statistiskt sett måste röra oss över hela lagret för att plocket ska bli komplett. Då är vi inne på att kombinera mängdplock med zonplock vilket jag skriver mer om nedan. 

Kundvagnsplocket

För order med en produkt har jag sett flera lysande fall där e-handlare plockar med en stor kundvagn som bara består av ett stort fack (tänk kundvagn på ICA). I princip skrivs en plocklista ut som innehåller en massa order som alla innehåller en produkt var. Plocklistan är sorterad efter ordningen som plocken ska göras i. Plockaren plockar produkten och placerar den osorterad i vagnen.

När rundan är slut så ser vagnen ut som en överfull kundvagn vid en veckohandling. Nästa steg är att packa så packaren plockar upp en valfri produkt från vagnen. Används skanning så läses produkten av och IT-systemet matchar automatiskt produkten med en order som ska ha den produkten (vanligtvis åt den kund som har den äldsta ordern). Ett mycket effektivt plock! Hela principen blir dock värdelös om ordern innehåller flera produkter för då tappas effekten när man ska spela memory och leta upp den andra produkter till samma order.   

Zonplock

Zonplock används ofta på lager med större ytor eller många typer av förvaringslösningar. Här frångår vi principen att en plockare plockar ordern från början till slut. Istället delas lagret upp i ett antal zoner. I varje zon jobbar en eller flera plockare. När en order ska plockas så innehåller ordern kanske artiklar från pallagret och några artiklar från hyllagret. Det innebär att olika plockare får plocka olika delar av ordern.

Effektiviteten kommer ifrån att det skulle bli en lång intern förflyttning om samma person skulle plocka hela ordern. Personen kanske tom hade fått byta sin vagn mot en truck för att nå lagerplatser i andra zoner. En sammanslagningen (konsolidering) behöver göras för att ordern ska bli komplett och kunna skickas ut som en sändning. Sammanslagningen är nyckeln till att göra det effektivt så att sammanslagningen inte tar längre tid än om vi skulle låta en person plocka hela ordern från början. Zonplock används som regel i komination med samplock enligt tidigare beskrivning ovan. 

Kontakta oss gärna om du vill veta mer om hur du kan effektivsera ditt orderplock.